Det affärsjuridiska hantverket - Arbetet innanför avtalsfrihetens gränser Analys Avtal Förhandling

Bokens innehåll

Förord av Stefan Lindskog

Författarens tack

1. Inledning
  • 1.1 Vad är affärsjuristens uppgift?
  • 1.2 Vad är affärsjuridik?
  • 1.3 Affärsjuristens perspektiv
    • 1.3.1 Klientens praktiskt-kommersiella perspektiv
    • 1.3.2 Rättssystemets perspektiv
    • 1.3.3 Samspelet mellan de två perspektiven
  • 1.4 Verktyg för affärsjurister
    • 1.4.1 Affärsjuridisk analys
    • 1.4.2 Affärsjuristens avtalsarbete
    • 1.4.3 Affärsjuridiska förhandlingar
    • 1.4.4 Det affärsjuridiska hantverkets process
  • 1.5 Vem bör läsa denna bok och hur bör den läsas?
DEL I – NÖDVÄNDIGA BAKGRUNDSKUNSKAPER

2. Världen innanför avtalsfrihetens gränser
  • 2.1 Inledning
  • 2.2 Den ”neo-klassiska” bilden
  • 2.3 Spelteori och de sociala normernas betydelse
  • 2.4 Legala, sociala och kontraktuella normer
  • 2.5 Avtalet – i gränslandet mellan sociala och rättsliga normer
3. Affärsjuridisk företagsekonomi
  • 3.1 Inledning
  • 3.2 Ett relationsbaserat perspektiv på affärer
  • 3.3 Intressentmodellen
  • 3.4 Affärsverksamheten – behov, pengar och mervärdeskapande utbyten
    • 3.4.1 Inledning
    • 3.4.2 Behovsperspektiv och penningperspektiv på affärer
      • 3.4.2.1 Inledning
      • 3.4.2.2 Behovsperspektivet
      • 3.4.2.3 Penningperspektivet
    • 3.4.3 Affärsverksamhet – att tillgodose kunders behov med begränsade resurser
    • 3.4.4 Mervärdesskapande utbyten
  • 3.5 Företagets organisation – utveckling från vertikal integration till nätverksföretag
    • 3.5.1 Inledning
    • 3.5.2 Varför finns det företag?
    • 3.5.3 Förändringar i företags organisation
  • 3.6 Business caset – underlaget för affärsbeslutet
    • 3.6.1 Inledning
    • 3.6.2 Formulering av problem eller möjlighet
    • 3.6.3 Fastställande av mätkriterier
    • 3.6.4 Formulering av och jämförelse mellan handlingsalternativ
    • 3.6.5 Val av strategi
  • 3.7 Kalkyler
    • 3.7.1 Inledning
    • 3.7.2 Produktkalkyler för prissättning
      • 3.7.2.1 Inledning
      • 3.7.2.2 Självkostnadsberäkningar och bidragsberäkningar
      • 3.7.2.3 Självkostnadskalkyler
      • 3.7.2.4 Påläggskalkyler
    • 3.7.3 Investeringskalkyler
      • 3.7.3.1 Inledning
      • 3.7.3.2 Pay off-metoden
      • 3.7.3.3 Nuvärdesmetoden
    • 3.7.4 Företagsvärdering
      • 3.7.4.1 I nledning
      • 3.7.4.2 Substansvärdering
      • 3.7.4.3 Avkastningsvärdering
      • 3.7.4.4 Kassaflödesvärdering (DCF-värdering)
DEL II – TRE AFFÄRSJURIDISKA VERKTYG

4. Affärsjuridisk analys
  • 4.1 Inledning
  • 4.2 Den affärsjuridiska analysens syfte
  • 4.3 Steg 1 – förståelse av klientens affär
    • 4.3.1 Inledning
    • 4.3.2 De grundläggande frågorna
    • 4.3.3 Utgångspunkt i klientens business case
    • 4.3.4 Varför ska uppdraget utföras?
    • 4.3.5 Vad vill klienten uppnå?
    • 4.3.6 Hur vill klienten uppnå de uppsatta målen?
    • 4.3.7 Skillnad mellan orsaker, mål och strategier
  • 4.4 Steg 2 – riskidentifiering och riskprioritering
    • 4.4.1 Inledning
    • 4.4.2 Kategorier av antaganden
    • 4.4.3 Identifiering av antaganden om andras ageranden eller underlåtenhet att agera
      • 4.4.3.1 Inledning
      • 4.4.3.2 Identifiera relevanta aktörer
      • 4.4.3.3 Identifiering aktörernas antagna ageranden eller underlåtenhet att agera
    • 4.4.4 Identifiering av antaganden om fakta
    • 4.4.5 I dentifiera antaganden om förändrade förutsättningar
      • 4.4.5.1 Inledning
      • 4.4.5.2 Antaganden om förändringar av klientens behov
      • 4.4.5.3 Antaganden om förändringar av omvärldsfaktorer
    • 4.4.6 Riskanalys och kalkylmodeller
    • 4.4.7 Riskprioritering
      • 4.4.7.1 Inledning
      • 4.4.7.2 Sannolikhet för förverkligande av risk
      • 4.4.7.3 Grad av negativ påverkan på klientens tilltänkta mervärde
      • 4.4.7.4 Prioritering
  • 4.5 Steg 3 – förståelse av motpartens affär och risker
  • 4.6 Den affärsjuridiska analysens slutprodukt
  • 4.7 Sammanfattning av metodens steg
5. Affärsjuristens avtalsarbete
  • 5.1 Inledning
  • 5.2 Vad syftar avtalet till?
  • 5.3 Hur avtal fyller sitt syfte – förebyggande och fördelning av risker
    • 5.3.1 Inledning
    • 5.3.2 Riskförebyggande
    • 5.3.3 Riskfördelning
  • 5.4 Den kontraktuella relationen
  • 5.5 Det praktiska avtalsarbetet
  • 5.6 Generellt om avtalets uppbyggnad
    • 5.6.1 Inledning
    • 5.6.2 Avtalsstrukturen
    • 5.6.3 Allmänt om de specifika klausulerna
    • 5.6.4 Avtalets dokument
  • 5.7 Vad är ett bra avtal?
    • 5.7.1 Inledning
    • 5.7.2 Kommersiella mål
    • 5.7.3 Förhandlingsstyrka
    • 5.7.4 Vad är en optimal riskhantering?
    • 5.7.5 Är tydliga avtal alltid det bästa för klienten?
    • 5.7.6 Är långa avtal alltid bäst för klienten?
  • 5.8 Balansen mellan bundenhet och frihet i avtalet
  • 5.9 Språket i avtalet
  • 5.10 Avtal och rättsregler
    • 5.10.1 Inledning
    • 5.10.2 Indispositiva rättsregler
    • 5.10.3 Dispositiva rättsregler
    • 5.10.4 Avtal som tillämpas i flera jurisdiktioner
6. Avtalsvillkoren
  • 6.1 Inledning
  • 6.2 Specifikation av parterna
  • 6.3 Bakgrund
  • 6.4 Om definitioner
  • 6.5 Transaktionsobjektet
    • 6.5.1 Inledning
    • 6.5.2 Hantering av risken att transaktionsobjektet inte motsvarar business casets antaganden
      • 6.5.2.1 Inledning
      • 6.5.2.2 Beskrivning av transaktionsobjektet
      • 6.5.2.3 Kvalitetskrav
      • 6.5.2.4 Garantier
    • 6.5.3 Leverans
    • 6.5.4 Förändrade behov – förändringar i transaktionsobjektet
      • 6.5.4.1 Inledning
      • 6.5.4.2 Rätten till nya eller förändrade tillgångar eller tjänster
      • 6.5.4.3 Proceduren avseende nya eller förändrade tillgångar eller tjänster
      • 6.5.4.4 Prisförändringar med anledning av nya eller förändrade tillgångar eller tjänster
  • 6.6 Penningprestationen
    • 6.6.1 Inledning
    • 6.6.2 Penningprestationens storlek
    • 6.6.3 Form för betalning
    • 6.6.4 Tidpunkt för betalning
    • 6.6.5 Prisförändringar under avtalstiden
  • 6.7 Andra åtaganden och villkor
    • 6.7.1 Särskilda villkor för överlåtelse
    • 6.7.2 Ägarförändringar
    • 6.7.3 Konkurrensklausuler
    • 6.7.4 Andra åtaganden
  • 6.8 Avtalets ikraftträdande och upphörande
  • 6.9 Sanktioner och andra beteendepåverkande avtalsmekanismer
    • 6.9.1 Inledning
    • 6.9.2 Definition av avtalsbrott
    • 6.9.3 Vanliga typer av sanktioner
      • 6.9.3.1 Inledning
      • 6.9.3.2 Ekonomiska sanktioner
      • 6.9.3.3 Stoppningsrätt
      • 6.9.3.4 Avtalets upphörande
      • 6.9.3.5 Realisation av ställd säkerhet
    • 6.9.4 Att välja rätt sanktioner
    • 6.9.5 Andra beteendepåverkande avtalsmekanismer
      • 6.9.5.1 Inledning
      • 6.9.5.2 Positiva incitament
      • 6.9.5.3 Proaktiva åtgärder
    • 6.9.6 Reklamation
    • 6.9.7 Begränsningar av ansvar
  • 6.10 Sekretess
  • 6.11 Boiler plate
  • 6.12 Tillämplig lag
  • 6.13 Tvistlösning
    • 6.13.1 Inledning
    • 6.13.2 Sedvanliga tvistlösningsmekanismer
    • 6.13.3 Alternativa tvistlösningsmekanismer
7. Affärsjuridiska förhandlingar
  • 7.1 Inledning
  • 7.2 Vad är en förhandling?
  • 7.3 Vad förhandlar affärsjuristen om?
  • 7.4 Allmänt om den affärsjuridiska förhandlingsprocessen
  • 7.5 Vad krävs för att bli en skicklig affärsjuridisk förhandlare?
  • 7.6 Grundläggande förhandlingsregler
    • 7.6.1 Inledning
    • 7.6.2 Skilj på sak och person (relation)
      • 7.6.2.1 Inledning
      • 7.6.2.2 Människans drivkrafter
      • 7.6.2.3 Relationsförhandlingen
      • 7.6.2.4 Prestige – förhandlarens fiende nummer 1
    • 7.6.3 Fokusera på intresse och inte position
      • 7.6.3.1 Inledning
      • 7.6.3.2 Intressen, positioner och konflikter
    • 7.6.4 Förhandla utifrån objektiva kriterier
    • 7.6.5 Försök att hitta lösningar som gynnar båda parter
  • 7.7 Förberedelseprocessen
    • 7.7.1 Inledning
    • 7.7.2 Stegen i förberedelsen
      • 7.7.2.1 Analysera involverade parter och deras intressen
      • 7.7.2.2 Analysera relationerna och deras betydelse
      • 7.7.2.3 Analysera förhandlingsstyrka
      • 7.7.2.4 Specificera vilka risker som måste hanteras, i prioritetsordning
      • 7.7.2.5 Identifiera alternativa sätt att hantera respektive risk
      • 7.7.2.6 Identifiera objektiva normer att förhandla utifrån för respektive risk
    • 7.7.3 Förhandlingsförberedelsens slutprodukt
  • 7.8 Förhandlingens genomförande
    • 7.8.1 Inledning
    • 7.8.2 Förhandlingsstrategier
    • 7.8.3 Förhandlingens inledning
      • 7.8.3.1 Inledning
      • 7.8.3.2 Skapande av tillit
      • 7.8.3.3 Inhämtning av ytterligare information
    • 7.8.4 Den praktiska processen
      • 7.8.4.1 I nledning
      • 7.8.4.2 Vem ska börja?
      • 7.8.4.3 Vilka klausuler ska man börja med?
      • 7.8.4.4 Kom till avslut eller lägg argumenten åt sidan för att återkomma senare
      • 7.8.4.5 Gå tillbaks och förhandla klart resterande klausuler
    • 7.8.5 Hantering av intressekonflikter
  • 7.9 Avtalsfrihetens sociala normer
    • 7.9.1 Inledning
    • 7.9.2 Likvärdighetsnormen
    • 7.9.3 Normerna
      • 7.9.3.1 Vigilansnormen
      • 7.9.3.2 Autonominormen
      • 7.9.3.3 Reciprocitetsnormen
      • 7.9.3.4 Lojalitetsnormen
      • 7.9.3.5 Ekvivalensnormen
      • 7.9.3.6 Tillitsnormen
      • 7.9.3.7 Integritetsnormen
    • 7.9.4 Argumentation när principerna står i konflikt med varandra
  • 7.10 Hantering av förhandlingsmakt
    • 7.10.1 Inledning
    • 7.10.2 Att förhandla utifrån ett överläge
    • 7.10.3 Att förhandla utifrån ett underläge
  • 7.11 Den förhandlande affärsjuristens förtroendekapital
8. Sammanfattning av det affärsjuridiska hantverkets process

DEL III – DET AFFÄRSJURIDISKA HANTVERKETS EKONOMISKA VÄRDE

9. Det affärsjuridiska hantverkets ekonomiska värde
  • 9.1 Inledning
  • 9.2 Allmänna överväganden
  • 9.3 Riskhantering
    • 9.3.1 Inledning
    • 9.3.2 CAPM-teorin och affärsjuristens värdeskapande
    • 9.3.3 Sambandet mellan värde och risk
    • 9.3.4 Riskfördelning
    • 9.3.5 Minimering av risk för tvister
    • 9.3.6 Reducering av legala och regulatoriska kostnader
  • 9.4 Optimering av kostnader för att genomföra transaktionen
  • 9.5 Effektivitet i det affärsjuridiska hantverket
Litteratur och artiklar

Sakregister
Köp boken här
Provläs boken
”David Frydlinger is 'fantastic' say clients, one of whom added: 'Very rarely have I worked with such a good lawyer. Having worked as in-house counsel he sees things from both business and legal perspective."

(Det ledande rankinginstitutet Chambers and Partners om David Frydlinger.)

DAVID FRYDLINGER är advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl, där han är ansvarig för Stockholmskontorets avdelning för telekom, media och teknologi. Han har mångårig erfarenhet av det affärsjuridiska arbetet innanför avtalsfrihetens gränser på advokatbyrå och som bolagsjurist. David Frydlinger arbetar med komplexa kommersiella avtal, företagsförvärv, tvister och regulatoriska frågor inom outsourcing, telekommunikation och it.